Direktlänk till inlägg 23 juni 2008
Jag tycker om blommor. Det finns så många vackra. En del tycker jag om för deras skönhet, som rosor. För deras formfulländning, som den röda solhatten som dessutom botar förkylningar. För deras doftande överflöd, som lavendeln, för deras ståtlighet, som riddarsporrarna eller för att de är konstiga, annorlunda, söta, roliga och knasiga. Eller för att de är så krispiga att man lätt förstår varför rådjuren vill ha dem på sitt buffébord, som tulpanerna.
Den blomma jag tycker allra bäst om är dock pionen. Inte bara för dess storslagna blomning med stora runda vackra röda, rosa och vita bollar med tusen kronblad som stjälkarna kämpar för att hålla upprätta. Utan även för deras knoppar. För hur de känns. Det finns inget mer sensuellt än knopparna av pion. Att ta i dem är som att ta i det yttersta av en mans rikedom. De är mjuka som det lenaste siden men samtidigt fasta och hårda. Sprängfyllda av längtan väntar de på att få slå ut i all sin prakt. Man kan ana de rosaröda kronbladen som vill komma fram och visa upp sig. Mer och mer sprickfärdiga för varje dag. Det är en rent kroppslig njutning. Jag håller en knopp i min handflata. Smeker försiktigt över den med min tumme. Sluter varsamt min hand runt det mjuka, hårda, perfekt rundade.
Jag blundar.
Ett ögonblick av, närvaro.
Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...
Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...
Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...
I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare. Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...