För två veckor sedan träffades jag och en kompis på ett fik. Vi satt där länge, åt smörgås och drack kaffe. Köpte en kaka och tog påtår. Det var inte fullsatt men vid många bord satt kaffegäster i alla åldrar. Par, familjer, vänner och släktingar. Jag hade ingen större koll på övriga gäster, vi var inbegripna i vårt samtal, som vanligt allt mellan högt och lågt, från dinkelmjöl till one-night-stands.

När vi suttit där ett par timmar och strax skulle gå därifrån kom en äldre man fram till vårt bord, när han var på väg ut, och läxade upp oss för att vi tydligen uppträtt störande, i hans ögon och öron. Tja, vi hade just skrattat högt, vid två tillfällen. Sådär spontant som man gör när någon säger något väldigt tokroligt. Ni vet sådär underbart hjärtligt, på gränsen till hysteriskt, som man bara kan skratta tillsammans med folk man tycker mycket om. Kanske var det dessa skratt som irriterade gubben. Han mådde kanske inte så bra. Han kanske inte hade någon att fika och skratta med. Men det kändes ändå obehagligt att bli tillsagd som om man vore en liten flicka och han en sträng förälder elller lärare.

En vecka senare satt samma kompis och jag på en kvarterskrog och åt en kombinerad sen lunch och tidig middag. Det var halvfullt i lokalen. Som vanligt flödade vårt samtal mellan allvar, trivia och rent snusk. När vi ätit upp och satt kvar och pratade en stund kom det plötsligt fram en äldre herre till vårt bord. Han log och bad om ursäkt men han måste bara få säga att han suttit och ätit ensam vid ett bord och lyssnat på vårt samtal. "Och ni är ju bara för go'a!" sa han och skrattade och log så vänligt. Vi tackade så mycket för det och jag berättade om surgubben på fiket helgen innan. Under leenden och vinkningar tog vi adjö av gubben.

Sedan satt vi kvar ytterligare en stund och diskuterade huruvida just vi två utmärker oss på något sätt? Så till den grad att folk (män) känner sig föranledda att kommentera vår existens och bidrag till atmosfären på offentliga lokaler?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...