Direktlänk till inlägg 4 maj 2009
I Ingenmansland, utan hemvist, irrar jag omkring. Mitt forna hem är rensat, länsat. Städat och så rent att det inte finns en kvadratcentimeter jag inte skulle kunna tänka mig att lägga tungan emot.
Idag har jag lämnat nycklarna till en ung lycklig man som till sitt vuxna livs första egna lägenhet nu ska köpa en vräkig soffa och sätta upp fondtapeter. I utbyte har jag fått ett bankomatutdrag med så många siffror på att jag inte förstår hur mycket jag egentligen har kvar av lönen. Trots det chansade jag på ett spontaninköp av en ny taklampa. Som jag inte har något tak att hänga i.
Jag är skriven i Solna, men där har jag ingen bostad. Säg ingenting till Skatteverket. Man ska vara skriven där man har sin dygnshvila. Jag får börja vila på arbetstid, för min arbetsplats ligger i Solna.
Själv är jag hemlös i två veckor. Posten går till den unge lycklige mannen. Vi är sambo, på pappret, skulle man kunna säga, Mitt namn finns tejpat på hans dörr. Vars insida man kan slicka. Dörrens alltså.
Mitt bohag finns i pappas garage. Uthyres möblerat. Inflyttning igår. Kontraktet gäller i elva dagar. Parkering finns på gårdsplanen.
Som det anstår en bostadsbefriad har jag ätit en burk billighetsravioli till middag. I alla fall en halv burk. Jag slutade äta när jag fick en glasbit mellan tänderna.
Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...
Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...
Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...
I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare. Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...