Min nya lägenhet är inte helt olik den förra, men ändå helt annorlunda. Nu är det dags att åtnjuta nya problem.

     Likheten är att såväl min förra som min nya lägenhet ligger i gula tegelfastigheter byggda på senare delen av åttiotalet.

     Olikheten är att nu bor jag högst upp, efter att ha bott längst ner i de fyra lägenheter jag bott i sedan jag flyttade hemifrån. Jag vet inte om denna fäbless för lågt liggande bostäder kan härledes från det faktum att jag växte upp på tolfte våningen i ett höghus? Hursomhelst har jag tyckt att det varit behändigt att kunna gå ut och in som man vill, aldrig behöva vänta på och vara beroende av en hiss. Fördelen med min senaste bostad var dock att det fanns en hiss, att använda när man hade tunga saker att bära. Nu bor jag på fjärde våningen och det är högst upp. Stor och fin hiss, om dock en aning långsam. Det tar 18 sekunder från noll till fyra våningar. Men man kan inte få allt.

Vidare har jag nu en balkong som vätter mot väster vilket innebär att under eftermiddag och kväll ligger solen på och gör det olidligt att vistas på den. Och jag som skyr värme. Den förra balkongen låg i norr, ja hela lägenheten låg mot norr och det var skönt varma sommardagar att komma hem till en sval lägenhet. Nu ligger alla fönster åt söder och väster och jag lär lida i sommar. Men man kan inte få allt.

Andra skillnader är att den nya bostaden är betydligt större än den förra, trots att båda är tvårumslägenheter. Det skiljer drygt 15 kvadratmeter, och det känns. Bra, känns det.

N'är jag letade efter ny bostad sökte jag en byggd på 1920-talet eller så, med slipade trägolv i original, högt i tak, gärna någon liten stuckatur, djupa fönsternischer att kunna sitta i och läsa, pardörrar till vardagsrummet, charmig planlösning och ett snyggt badrum. Att det ändå blev en 80-talare med två och fyrtio i takhöjd och plastmattor berodde på att det praktiska i planlösningen, läget och läget (i staden och i huset) samt att priset inte drog i väg bortom rimligheternas gräns (men 100-200' mer än jag tänkt mig) övervägde. Samt det faktum att äldre fastigheter ofta är väldigt lyhörda. Ja, en del är verkligen väldigt lyhörda, har jag fått höra vittnesmål om. Att bo högst upp och inte ha någon granne vare sig ovanpå eller vid sidorna fällde avgörandet. Här skulle jag bo!

För man kan inte få allt.

Det gäller även män. Är de långa, saknar de balkong. Ligger de centralt, så är de för unga. Är planlösningen bra, är han gift. Har han allt hår kvar på huvudet så är månadskostnaden för hög.

     Men om allt det viktiga är rätt, det vill säga läget, och läget, kostnaden och tja, läget. Då kan man faktiskt måla om, sätta nya tapeter och byta ut skåp och lägga golv och kakla. (Jag vet inte vad det sistnämnda har för parallell med män, för man kan knappast tala om för en 50-åring hur han ska klä sig, men någonting med väsenligheter som humor, omtanke och livserfarenhet tror jag kan stämma).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...