Direktlänk till inlägg 3 november 2009
Vi möttes vid kaffeautomaten i cafeterian häromdagen. Vi ses då och då på det sättet, vi råkar passera varandra på väg till och från. Vi är inte längre kollegor, vi arbetar inte ens för samma arbetsgivare. För tjugo år sedan hade vi dock visst kollegialt samarbete.
Jag kände inte ens igen honom första gången vi stötte ihop efter många år. Jo, jag kände väl igen honom och hälsade glatt, men kunde först inte komma på var våra vägar tidigare mötts. Nu ses vi som sagt lite då och då. Vi hälsar, byter några meningar om väder och vind, mer än så är det inte.
Den här morgonen var vi båda i cafeterian för att greppa en kaffe att gå.
- Godmorgon Lena!
- Godmorgon!
- Vad roligt att se dig!
- Detsamma!
- Det är alltid lika roligt, jag blir glad när jag ser dig.
- Åh, tack, säger jag rörd, vad snäll du är.
- Snäll och snäll. Jag vet inte det. Jag säger bara som det känns.
Kan en dag vid kaffeautomaten börja vackrare än så?
Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...
Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...
Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...
I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare. Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...