Den som följer min blogg har nog förstått att jag inte är odelat förtjust i stora livsmedelsbutiker och i synnerhet inte när de är knökfulla av människor. Trots detta begav jag mig till Stora ICA Maxi-butiken i Gigantiska merkanteriet utslängt på industrimarkstomten någon mil utanför förorten.

Dagen före julafton.

Men jag åkte dit utrustad med gott humör och godmodig tålmodighet. Och det gick riktigt bra.

Efter endast tre varv runt parkeringsplatsen, där minst en tredjedel av alla platser försvunnit i snödrivorna och folk halkade omkring i modden med och utan kundvagnar utan dubbdäck, hittade jag en plats. Eller plats och plats. Jag spanade in ett litet utrymme bortom den sista bilen i ett hörn av parkeringen som väl kanske inte direkt var vad man kallar en "p-ruta" utan snarare en snödriva. Den körde jag galant in i med mitt terränggående fordon och snubblade så in på affärn.

Inte bara var det en stor ICA-butik, det var också en ICA-butik där jag aldig varit tidigare och alltså inte hittade i. Men frukt&grönt låg vid ingången och efter att ha tappat en klase vindruvor på golvet med påföljande trevligt meningsutbyte under godhjärtade leenden med plockpersonalen så hade jag fyllt min korg med några kilon godsaker. Till och med avokadorna var ätmogna, till skillnad från de handgranater som annars brukar finnas att tillgå.

Jag hade en inköpslista och när jag utan att ens leta gick förbi toapappret och bara bakom nästa hörn fick tag i Grumme diskmedel med citronsmak (köp inte den som kallas "naturlig doft", för den är parfymerad och luktar apa) kände jag mig glad och stark.

Ställde ifrån mig den tunga korgen mellan salt- och kryddhyllan och paketerad laxdisken och gick sedan runt och lyckades hitta såväl prinskorv, som spaghetti och pärlsocker. Konserverad frukt däremot gick jag bet på. Men man kan inte få allt här i livet, tänkte jag med obrutet glatt humör och gick mot kassorna. Där stöter jag ihop med en av mina kusiner och vi språkas en stund, helt ensamma mellan hyllorna med fix-och dona-tidningar och den kolorerade dampressen.

Det var noll personer före mig i kassan och trots att klockan nu var mitt på dagen och jag var hungrig på grund av en alltför lätt frukost tre timmar tidigare så var det med lätta steg, trots tunga kassar, jag muddrade iväg mot bilen, där den så elegant stod inkörd i en gnistrande vit snödriva.

Vad jag inte förstår är dock, hur en ensamstående kvinna kan köpa julmat för mer än tusen spänn?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...