Direktlänk till inlägg 22 mars 2010
Vad gör man när suget sätter in och inget finns i skafferiet som duger i gommen?
När en knäckemacka med makrill i tomatsås inte lockar. När den mörka chokladen med blåbär som annars är så god till en kopp kaffe bara känns fadd att tänka på. När ett äpple känns för tråkigt, rödkål för nyttigt, blåbärsoppa inte går att tugga och man inte orkar gå till kvartersbutiken.
Då finner man sig plötsligt i köket, görandes något ingen levande människa sett mig göra mer än enstaka gånger, någonsin.
Då finner man sig själv i köket bakandes kakor.
Men vänta nu.
Baka kakor? I ett hem där kakor aldrig bakats, bulldegar aldrig knådats och ord som brödkavel, vetesikt och bakplåtspapper aldrig yppats.
Men har man sug, så har man.
Vad tycker jag är gott? Havre, mandel. Det ska inte vara för sött. Inte segt, men krispigt, frasigt. Smaken av bakpulver.
Se där - en burk bakpulver finns i skåpet bredvid spisen. En halv påse durumvete står prydligt i en försluten plastpåse. Gud vet vilka bäst-före-datum dessa förpackningar har. Jag tittar inte, jag häller upp en eller ett par deciliter mjöl och en tesked bakpulver. Såvitt jag förstått är andelen mjöl och bakpulver en viktig faktor för ett lyckat bak. Hur stora dessa andelar ska vara har jag förstås ingen aning om.
Strösocker finns självklart i skafferiet och ekologisk smör alltid i kylen, även om det inte var många gram kvar just i kväll. En liten filledutt rapsolja hjälper nog till att få kakorna frasiga, vad vet jag. Socker, smör och filledutten får sjuda i en kastrull. Har man inte grädde när man kokar knäck? Det borde bli gott. Men grädde, det finns aldrig i det Johanssonska hemmet. En skvätt mellanmjölk med lång hållbarhet kanske går lika bra. Sagt och gjort. Röra, röra, tjockna, tjockna.
En skrälldus mandlar går i hacken. Beblandar sig med mjölet och bakpulvret (jag är rätt säker på att man ska blanda dessa båda sistnämnda för sig först, så det har jag gjort. Jag har vänt ner bakpulvret i mjölet. Jag är själv imponerad). I med 2-3 deciliter havregryn och så i med geggan från kastrullen. Ugnen på 200 grader, eller 150 kanske. Äsch, 175 låter bra. Rapsolja på plåten så att kakorna inte ska fastna.
Jag rullar bollar av smeten och lägger på plåten, plattar till dem med handen. Eftersom jag inte har en aning om hur den här smetens beskaffenhet lämpar sig för gräddning gör jag lite olika storlekar och plattar ut lite olika mycket.
Efter sisådär tio minuter tar jag ut de minsta kakorna med en stekspade. De stora behöver längre tid, men jag glömmer bort mig så de blir lite onödigt bruna.
Sista satsen rullar jag små och låter grädda i 10-12 minuter. De ser smaskiga ut.
Sju havrekakor med mandel till hemlagad "glass" gjord på filmjölk, keso, frysta lingon och en halv burk konserverad frukt i osötad juice, brutalt mixade har avnjutits. Väldigt gott.
Nu vet jag att det är en baggis att baka kakor. Vem behöver recept och sådant? Nej, man tager bara:
De tre sistnämnda sjudes i kastrull tillsammans med 1 dl strösocker. Mjölet blandas med bakpulvret, som blandas med mandlarna som blandas med havregrynen. I med rubbet i en lila plastbunke. Häll lite rapsolja på en plåt och stryk ut den med fingrarna. Rulla bollar av smeten till valfri och varför inte varierande storlek. Grädda mitt i ugnen på 175 grader i sisådär 12 minuter. Ovanstående sats ger många kakor, beroende på storlek och hur många man bränner.
Inget är svårt när suget är stort.
Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...
Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...
Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...
I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare. Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...