Betraktelser

Alla inlägg under maj 2010

Av Lena M - 29 maj 2010 17:39

Ni kan måhända uppfatta detta som en efterhandskonstrutkion, men det är det inte. Jag tittade på reprisen av semifinal 2 i går bara för att få bekräftat min misstanke: att Sverige inte skulle gå vidare till final.


Sverige gick inte vidare till final, och jag är inte förvånad. Det som var förvånande var att Bergendahlskans låt vann den svenska finalen. Missförstå mig rätt - det är inget fel på låten, det är en behaglig radiolåt vid bilkörning,och det är absolut inget fel på Bergendahl. Hon har en verkligt spännande röst och jag tror och hoppas hon får en lång sångkarriär.
     Men låten är ju så menlös! Så intetsägande. Hon är så osynlig på scenen. Det finns inget att hänga upp något på.


Nu hör ju visserligen jag till dem, få, som tyckte Litauens gympande gubbar på rad skulle ha gått till finalen och jag är också den, enda, som tycker Sloveniens folkviserocklåt var klart bäst.


I den svenska uttagningen var Neo bäst. Men det var Darin vi skulle ha skickat till Norge.


Ikväll vinner Tyskland. Eller Georgien.

ANNONS
Av Lena M - 24 maj 2010 18:44

Lade in cykeln i bagageutrymmet på bilen i morse (la' och la' - är man två är det lätt som en plätt, ensam, och klädd i vita byxor och jacka, är det mer baxande, men det går) och körde till bilverkstaden. Herr Besiktningsman hade upptäckt ett litet fel som måste åtgärdas inom en månad.

     - En spindelled är av, kom här får du se, sa han och vinkade in mig under bilen och pekade mot hjulupphängningen av vänster framdäck.

     Jag såg något som jag skulle kalla för, tja, en bult. Bytas måste den hursomhelst och idag var det dags.


En arbetsdag senare var jag tillbaka på verksta'n. Jag valde att promenera tillbaka till verkstaden och lämnade cykeln på jobbet, det var fint väder och det var inte så långt som jag hade trott, så en promenad kändes lockande. Kliver in i lokalen och Mr Mekanik säger:

     - Det blir 2790 kronor tack!

Jag stannade med VISA-kortet i luften ovanför betalningsapparaten, fundersam.

     - Två å sju? Vad hände med de 1350 kronor jag fick i muntligt besked att det skulle kosta, när jag ringde och bokade tiden då?


Oj, så konstigt, och titta här nu, och vänta lite, sådärja, varför blev det så här, 1383 kronor blir det då, sa Mr Mekanik. Tackar mjukost sa jag och satte i kortet med chipet åt fel håll, som alltid.


Men vad hade hänt om jag aldrig hade frågat innan jag lämnade in bilen? Eller om jag inte hade reagerat, eller någon annan hade hämtat ut bilen åt mig? Vad händer alla andra kunder, som inte har frågat, inte vet, inte tänker sig för?


Är det den här affärsmetoden som kräver dubbel bokföring?


Och förresten: bilens färddator stod på 4 km när jag åkte iväg från verkstaden. Den hade alltså nyss körts ungefär lika långt som jag hade gått för att hämta den. Kunde de inte ha kört till mitt jobb med den då, på en gång? Eller var hade Mr Mekanik och Billy Bilmek varit, med min bil, just innan de ringde och sa att den var klar?

ANNONS
Av Lena M - 13 maj 2010 10:24

Blir det lättare nu då?


1. gliser (upp sig)

2. skämar (i glasrutan i motljuset)

3. glötar (i badet)

4. snöger (ja, alltså - det snöar helt enkelt)

5. ränner (runt på stan)

6. skalar (runt i kåken)

7. byttar/bötar (hårt bröd i filmjölken)

8. rakar (askan ur vedspisen)

9. karar (bort håret ur ansiktet)

10. klossar (med maten)

Av Lena M - 9 maj 2010 12:32

Hemma i byn, där jag har mitt ursprung och som jag delar 40/60 med mitt stadsboende, pratar vi dialekt. Dialekten är den rospiggska. Mest av allt känner man igen en rospigg på satsmelodin, på uttalet av framförallt "ä" och "l". Det är svårt att beskriva i text. Men det är omisskännligt.


Ett bevis för detta kommer från en egen upplevelse. Under 80- och 90-talen arbetade jag under valdagen och valnatten, bland annat med att ta emot valdistriktens sammanräknade röster som de ringde in för att rapportera. Jag arbetade med mottagandet och registerandet av rösterna för Stockholms län.

      De flesta inledde sitt samtal med "Hej, det här är Sven Persson från valdistrikt 16 i Sollentuna", eller vad de nu hette och varifrån de nu ringde. Redan vid "Hej, det här är Sven Mattson från... " visste jag att fortsättningen skulle bli Rådmansö, Väddö, Rimbo, Hallstavik, Häverödal, Lohärad eller någon annan ort i Norrtäljetrakten.

     För det först är ju redan "Mattsson" en fingervisning, liksom "Jansson". Men även om det var Persson, Johansson, Eriksson eller Lindström som presenterade sig så avslöjade dialekten att han, eller hon, var rospigg.

     Jag kan inte riktigt förklara på vilket sätt, det måste upplevas. Att jag fylls av en känsla av gemenskap, barndom, trygghet, glädje gör att igenkännandet av dialekten mer blir en blixtsnabb intuitiv vetskap, än en analyserande sådan. Jag gillar rospiggar!


Det språk man är uppvuxen med känns självklart och alla tror att just deras språk och ordval är det korrekta. Rentav riksskvenska. Men ibland vet jag inte om de ord som jag uppfattar som fullständigt naturliga och ofta använda verkligen är "korrekta" ord. Kanske är en del rent dialektala och för utsocknes obegripliga? Eller är det ibland slangord, generationsord för företeelser som just vi, som växte upp just då och ungefär där, skapade, och sedan behöll långt in i vuxen ålder?


Här nedan listar jag några ord, verb som jag skrivit i presens- och jag-form, som jag ofta uppfattar ett drag av oförstående i ansiktet på människorna jag talar med när jag använder.

     Förstår du dem?


1. gliser

2. skämar

3. glötar

4. snöger

5. ränner

6. skalar

7. byttar/bötar

8. rakar

9. karar

10. klossar


samt förstås de viktiga uttryckena: "ocken" och "tocket".

Av Lena M - 8 maj 2010 19:57

Idag tittade jag på reprisen av SVT:s program från i söndags om den illegala vargjakt som enligt programmet bedrivs organiserat i alla våra varglän.


Den anonyme man, med rånarluva och förvrängd röst (om än med omisskännlig värmländskt dialekt), som benämndes "samordnaren" för en av de så kallade cirklar där tjuvjakten bedrivs sade mycket, men bland annat detta:

     - Vargen är det hemskaste djuret av alla.

Han menade att vargen är det djur som är det värsta man kan ha som fiende, det djur i vår svenska fauna som ställer till med mest skada och elände. Han, och hans gelikar, kommer inte vara nöjda förrän vargen som art är helt utrotad i Sverige. Och Norge, om jag inte misstolkade honom.


Men, handen på hjärtat kära läsekrets - vilket djur i vår natur har utsatt dig själv, dina anhöriga och vänner och dina tamdjur för mest skada - vargen? Eller fästingen?

Presentation

Omröstning

Den här bloggen har flyttat till betraktelser.lenamjohansson.se
 Det vet jag väl
 Det bryr jag mig inte ett smack om
 Tänker fortsätta kolla den där
 Tack för upplysningen!
 Äh, jag hamnade bara här av en slump

Gästbok

Följ bloggen

Följ Betraktelser med Blogkeen
Följ Betraktelser med Bloglovin'

Sök i bloggen

Fråga mig

14 besvarade frågor

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se