Jag tog med en kompis till Rimbo city, en helt vanlig vardag i dagsljus.

     Hon blev deprimerad.

Ett Rimbo centrum som sedan många år inte längre har en viadukt och som numera är en gågata förbi Konsum. Henrys och Veras konditori har blivit mathak. Om svunna tider minner Rimséns färghandel och Britts Mode. Trots ett riktigt Apotek och ett stort grönsaksstånd på torget känns Rimbo inte som en världsmetropol. Ändå är Rimbo en centralort och utbudet är stort vad gäller konsumtion, även om just själva city känns något oglamoröst.

Min vän och jag tog en korv på Vallbygrillen på vägen hem från Rimbo. Det var tre personer som arbetade bakom disken. Två stod och hängde mot varsin dörrpost, en meckade hamburgare under stort huvudbry. Var det sallad och dressing på den här, eller bara ketchup och stekt lök? Kontrollera, tänka, gå fram och tillbaka mellan stekplatta och tillbehörsburkar.

     Kön växte lång utanför: det vill säga jag och min kompis stod där. De två vid dörrposten tittade, på en gång oroat och ointresserat, på den som försökte effektuera den pågående beställningen. Jag och min vän väntade, tålmodigt, samtidigt som vi funderade på varför det kallas "snabbmat".

Till slut blev det vår tur, jag klev fram först. En ung man frågade vad det fick lov att vara.

     - En kokt med bröd tack, sa jag.

     Den unge mannen antecknade detta på ett litet block med en avbruten blyertspenna. Jag stod med 15 kronor i handen, beredd att betala eftersom jag haft lång tid på mig att studera menyn med prislistan samt räkna fram pengarna ur plånboken.

     - Ska det vara senap och ketchup, frågade ynglingen.

     - Lite senap bara tack, svarade jag.

     Fyra sekunder senare, när korven låg i sitt bröd, började den unge bakom disken att spritsa ketchup på min korv samtidigt som han sa:

     - Det var ketchup också eller hur?

     - Nej, bara lite senap tack, sa jag. Godmodigt.

     Torka av korv, börja om från början, räcka över korven, vända sig mot nästa i kön, min kompis.

     - En kokt med bröd tack, sa hon.

     Han stod beredd med pennan över sitt lilla block, men ändrade sig i sista stund och lade en kokt slang i ett bröd, helt på fri hand. Hans kollegor bytte fot vid sin dörrpost.

     - Vill du ha senap och ketchup?

     - Ja tack.

     Men har ni tänkt på att trots att frågan gäller "senap och ketchup", i den ordningen, så spritsar de alltid på ketchupen först och senapen överst. Vilken nonchalans. 

Vid hemkomsten blev jag hastigt kraftigt illamående och fick ägna ett par tre timmar av kvällen till att vara magsjuk. Ni får själva avgöra om det har relevans i den här berättelsen.

Min vän var deprimerad ännu när vi lämnade Rimbo bakom oss.
     Men jag vill trösta henne. Rimbo är en världsmetropol med Systembolaget, badhuset och pizzeria Topkapi.

      Häromdagen var jag i Gimo centrum. Och så mycket kan jag säga, att den depression Rimbo centrum framkallar inte är någonting mot den ångest man får i Gimo centrum.

Och då har jag inte ens nämnt Alunda.

 

Pingvinen

10 augusti 2010 20:34

Då tycker jag att vi provar Topkapi nästa gång det blir ett besök i Rimbo ;-)

 

Herr S.

10 augusti 2010 21:18

Låter misstänkt likt Krokom. Dock finns här minsann Thai Mr. Wok (hur det nu går ihop).

 

Karin

13 augusti 2010 01:26

Men Lena, var har du dina bopålar? Schimå... och så Alunda! Min farmor var ju världsberömd i hela Alunda när hon bodde där mellan 1902 och 1992. Du kan säkert hitta folk där fortfarande som kommer ihåg Ingeborg Svärd!

 

Anne

13 augusti 2010 10:33

Ja ja, dissa min hemort bara, gör det. Fast att kråkorna flyger på rygg över Rimbo har ju förvisso varit känt sedan länge.

 

Lena M

13 augusti 2010 10:47

Haha Anne, det där med kråkorna visste jag inte, ska kolla in dem nästa gång jag är i Rimbo! För grejen är ju att jag inte alls dissar Rimbo, utan tvärtom ofta åker dit för att handla för att slippa trängas med nollåttorna i Norrtälje! Allt man behöver finns ju i Rimbo. Utom bra fik, vilket jag verkligen saknar. PS jag har själv bott i Rimbo ett par år, fast det var innan Leisure Center byggdes...

 

Anne

18 augusti 2010 20:15

Men du dissar förvisso Alunda, lite sådär i förbifarten. Där är den här lantlollan uppväxt! :-)

Lena M

19 augusti 2010 19:27

Alunda fick ju bära den stora äran att vara den humoristiska slutklämmen på en hel betraktelse - det är det inte alla orter som klarar av!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...