Helvete! Nu gick jag på det!

Bakgrund:

    I söndags berättade pappa att han pratat med min granne, på andra sidan ån, på sin promenad och grannen berättade att han sett vargen - ni vet Riala-vargen - i påskas här utanför på åkern mellan hans hus och mitt. Han hade gått ut från sin tomt och närmat sig vargen, stod bara tio meter ifrån. Vad spännande - jag var ju här hela påsken - varför såg jag ingen varg?! Jag vill ju så gärna se den, när jag själv är i tryggt förvar, gärna inne i huset, kikandes i fönstret med min kikare.     

     Jag visade pappa fotona jag tog på en schäferhund som gick på nämnda åker i höstas. Pappa var inte hundraprocent säker på att det verkligen var en schäfer på mina bilder. Tänk om det också var vargen? Men nej. Jag är helt säker på att det var en hund, och jag lade ut bilderna på Fejan och de som såg dem var eniga med mig. Det var en hund, ingen varg. Och jag kan inte låta bli att tänka att det kan vara, säger kan, möjligen och kanske, en schäferhund som byfolket ser, när de säger att de sett vargen. Men jag är också helt övertygad om att när man ser vargen, då vet man att det är vargen man ser.

Jag gick på det!

Nyss var jag ute på tomten och plockade in min tvätt. Jag hörde hur det prasslade och lät i buskaget på den obebodda ängstomten som gränsar till min i öster. Jag klev fram bakom husknuten för att se vad det var. Då kom en stor, röd räv med lång yvig svans rusandes. Sprang in på min gräsmatta, bakom en gran och vedbon, vidare upp på grannens tomt. Jag tog tvätten på armen och gick mot framsidan. Då hör jag att det fortfarande prasslar och låter bakom gärdsgårn. Jag går in och tar kameran, som alltid ligger lätt tillgänglig, och går till fönstret mot gärdsgårn. Och där - en stor grå med stående öron och borstig svans.

     - Jävlar - nu är det vargen som jagar räv! Kameran gick av. Och djuret vände på sig så att jag faktiskt såg. Det var schäfern, igen.

Förbannade hundägare. Det är förbjudet för hundar att jaga vilt!

Tre gårdar bort hör jag ungar som ropar "Morfar", "Morfar" upprepade gånger. Sedan hör jag "Morfar, kom hit!" några gånger. Heter hundrackarn Morfar? Isses.

Och jag har fortfarande inte sett vargen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...