Vad är det där i taket i hallen?  Som jag får syn på när jag är på väg för att laga mig lite lunch/middagsmat. Har just upptäckt att jag är väldigt hungrig.

Hjälp. En jävligt stor gräshoppa.

Dem tycker jag inte om, känner jag. Märkligt. Det tog mig 40 år att bota min hundrädsla och med den försvann det mesta av rädslor även för andra fyrbenta djur och tvåbenta fåglar. Ungefär samtidigt blev jag med hus och stor tomt och plötsligt släppte obehaget för småkryp som flugor, getingar, myror, spindlar, larver, sniglar (utom mördarsniglarna, för dem mördar jag) också.

    Men det här groteskt förväxta krypet, som inte är ett djur, klarar jag inte av.

Jag stänger hastigt alla dörrar i hallen, utom ytterdörren, så att den inte ska krypa iväg någonstans där jag inte hittar den utan istället ska göra det enda vettiga - hoppa ut genom den öppna ytterdörren till friheten.

     Nu visar det sig dock att den här grönhoppan är allt annat än just vettig.

Den kryper förnöjsamt uppochner på innertaket. I min hall. Hungern kurrar i min mage.

Hoppsan, där trillade den ner på golvet.

Nu skulle jag haft en burk eller något att lägga över den och sedan slänga ut den. För tar i den med händerna gör jag inte. Funderar ett tag på att ta på mig trädgårdshandskarna och sluta handen runt den och kasta ut den. Men den är så stor. Mina frökenhänder räcker kanske inte? Och tänk om den börjar sprattla? Tänk om sprätter iväg och hamnar på min kropp? Jag ryser vid blotta tanken när jag studerar dess spretiga ben och irrationella krypande. Jag går för att leta efter en burk. Den lösningen är min enda chans.

 Men medan jag springer och hämtar lämplig burk har den kilat tvärs över golvet och påbörjat klättringen uppför väggen vid skohyllan och klädhängaren. Plötsligt målmedveten.

Den kryper under min fina stråhatt som hänger på en krok på väggen. Och ut på andra sidan igen. Och upp i taket. 

Men nu är jag beredd med en burk när den faller ner på golvet nästa gång!

Fast det gör den inte. Den bara spatserar med sina långa klibbiga ben fram och tillbaka i taket. Fram och tillbaka. Runt och ikring. I evigheter.

     Jag säger:

     - Flyg ut då ditt dumma spån! Det är ju så enkelt. Ta ett skutt ut genom dörren. Vad ska du vara inne i hallen för? När solen skiner och blommorna doftar härute? Våga, ta steget, flyg ut, ditt fä!

Vårtbitaren spatserar fram och tillbaka i taket.

Sedan sätter den sig på spegelramen en stund. Innan den vips, så som den borde gjort för längesedan, tar ett flyghopp ut genom dörren och ner i en lavendelbuske.

Jag är matt av hunger.

 

Monkan

20 juli 2011 16:19

Jag vet vad du behöver, en håv, du vet en sådan som man kan fånga fjärilar i. Så kan du ha den till hands till en annan gång då du får in nått större flygande djur. En sådana håv hade mina barn då de var små, finns i leksaksaffärer.

Lena M

20 juli 2011 17:16

Det märkliga är att jag tittade på sådana håvar i en affär i Norrtälje förra veckan...

Annars kan man ju ringa en vän också, som kommer och hjälper en!

 

P

21 juli 2011 07:31

Jösses vilket drama. Jag satt som klistrad vid datorn då jag läste. Tur att det slutade lyckligt, jag var riktigt orolig ett tag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...