Direktlänk till inlägg 29 november 2011
Ikväll hände något märkligt, just när jag kom gående i mitt hemmakvarter efter en utökad rask hemgångspromenad från jobbet. Där kom emot mig på trottaren en kvinna som - håll i er nu - inte pratade i telefon!
Hon hade inte ens lurar i öronen och tåtar hängades runt huvudet. Hon bara gick där, som en gammaldags människa. Ni vet sådana där som fanns för, säg, fyra år sedan. Människor som gick på gator och torg, helt tysta, utan att prata, utan att lyssna. På något otäckt vis närvarande i tillvaron. Som i vissa fall till och med varsnade andra människor och trafikanter som också befann sig på gator och torg.
Man vill bara stanna, gå fram mot henne, ta henne i armen och med förtvivlan i rösten säga:
- Har du ingen telefon, människa?!
Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...
Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...
Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...
I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare. Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...