En kollega berättade att hon varit och köpt en ny tv häromdagen. En smart tv, minsann.

     - Vad vill du att din tv ska kunna göra, frågade försäljaren, en ung man, såklart.

     - Kan den diska och dammsuga, frågade kollegan, snabbtänkt medelålders tuff tant som hon är.

Det fick försäljaren motvilligt medge att smart-tv:n inte kunde.

     - Du menar att den varken kan diska eller städa och ändå kallar du den smart?

Vad den kunde framkom aldrig, men kanske kunde den hänga på en vägg. Kanske kunde man koppla play-funktionen i datorn till tv-skärmen. Kanske kunde man spela in program och kanske hade den HD, 3D, LED, app, hdmi, dolby, usb, ADHD och Sjögrens syndrom. Troligen var den väldigt platt, sedd från sidan, och väldigt bred, sedd från soffan. För 21 000 kronor kan man förvänta sig en del. Och tro nu inte att kollegan för detta facila pris enbart fick en väldigt platt tv-apparat. Nej, hon fick ett par 3D-glasögon med batterier också.

     - Ska du ha dem på dig när du diskar och dammsuger?

     - Nej, men om man har dem på sig när man sitter i soffan så ser man inte hur dammigt man har det hemma.

Isses. Vad ska de hitta på härnäst?