Betraktelser

Inlägg publicerade under kategorin Ful, fet, fattig & försmådd. Och medelålders

Av Lena M - 23 juli 2012 16:00

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offentligheten kanske inte är vad jag anser är det bästa sättet att komma ifrån det styrande skönhetsidealet, den vansinniga utseendefixeringen och den meningslösa hetsen om vikt.

     Att på riktigt börja bemöta alla människor med respekt vore en bättre insats. Men det säljer väl inte lika bra.


Den söta fröken Löwengrip duger nog som hon är, hon skulle inte ens behöva publicera nakenbilder av sig själv för att bevisa det. En 51-årig kvinna med storlek 48 och 45 kilos övervikt lär inte väcka några som helst positiva kommentarer eller känslor hos dem som skulle behöva se henne naken med jättebröst och en kropp med gropar och veck, fläckar och ett och annat hårstrå utöver svallet på huvuet? Vad tror ni?

     Det Blondinbella gör är inte till någon hjälp för oss äldre, tjocka, magra, gropiga, håriga, rynkiga, felformade kvinnor. Det är bara de som skriver kommentarar i stil med den här: "Jag är 168 cm lång och väger ca 68 kilo. Jag har kurvor, och jag har varit ledsen för det – jag har slutat äta många saker och går varje månad ner mer i vikt. Men du börjar få mig att inse att mina kvinnliga kurvor är vackra och att jag ska vara stolt för den jag är!" som Blondinbella kan ge något stöd. De, som redan passar in i normen och vars enda fel sitter i det egna förståndet, inte på vågen eller i spegeln.

Av Lena M - 27 februari 2012 22:55

Om man gör som man alltid gjort kommer allting att bli som det alltid har varit.


En förändring av livet kräver en ändring av vanor. Så varför gör du inte något annorlunda imorgon? Prova något du aldrig gjort förut? Gå inte och gnäll på dålig kondition, tråkigt jobb, stress, taskigt med pengar, hinner inte med, vet inte vad jag vill, orkar inte ta tag. Ja, ni vet. Det finns så många nya saker att prova:


  • sitt i det andra hörnet av soffan och titta på tv i morgon kväll
  • måla mascara på det vänstra ögat först i morgon bitti, istället för att alltid börja med det högra
  • byt startsida på internet
  • sov med huvudet i sängens fotända i natt
  • ät en banan efter att du har borstat tänderna ikväll
  • skala bananen från andra hållet (så gör de faktiskt i utlandet!)
  • ta trapporna istället för hissen
  • gå en annan väg till jobbet/bussen/tåget
  • ät pannkakor en onsdag
  • koka äggen två minuter kortare tid
  • ha omaka strumpor och utochinvända trosor/kalsonger på dig en dag - med flit
  • stå på ett ben när du pratar i telefon

Eller för dig som vågar vara riktigt wild and crazy:


  • måla varje fingernagel i olika färger
  • klipp lugg
  • skicka ett blombud till dig själv
  • strunta i att borsta tänderna i två dagar
  • ät wienerbröd till frukost i en vecka
  • ta en tv-fri kväll
  • gå baklänges över stadens torg
  • svara i telefonen med telefonnumret
  • somna på en ryggbänk i gymmet
  • svara "jag tål inte lök" oavsett vad man frågar dig

     - Vad är klockan? Jag tål inte lök

     - Vad får det lov att vara? Jag tål inte lök

     - Kan du skriva under här? Jag tål inte lök

     - Varför kommer du så sent? Jag tål inte lök

     - Ska du följa med och äta lunch? Jag tål inte lök

     - Har du sett Nisse idag? Jag tål inte lök

     - Kan du ringa mig ikväll? Jag tål inte lök


Jag lovar - din dag kommer garanterat att bli annorlunda. Och kanske, kanske blir ditt liv lite bättre. Try it, you'll like it, som vi säger på 69:an busslinje!


Av Lena M - 21 december 2011 22:28

"Jag tittade på Ensamma mammor på trean. Det är ju rätt förfärligt, tänk på barnen. De har inte bett om att hängas ut sådär. Och samtidigt - vad är det för folk som är med i sådana där program? En gång var det en mamma som skulle dejta en jättesnygg karl. Lång och blond och välutbildad och bra på alla sätt. En riktig drömprins tänkte man ju då. Men om ni tänker efter lite. Om man är 37 år och ser så bra ut och allt så'nt där, men ändå är ensam - jamen ni hör ju - då är det något fel! Jag menar, det finns såklart skäl till att han är ogift. Så det var nog inget kap för den där mamman."


Själv har jag inte tv3.

Av Lena M - 7 augusti 2011 15:37

Två gånger har jag blivit kallad "tjej".

     I förra veckan kom jag och min jämngamla kompis in på en lunchrestaurang och hälsades med:

     - Vad vill tjejerna ha för något då?

av en kvinna betydligt yngre än oss, jag gissar häflten.


Idag när jag var ute och mördade mördarsniglar i regnet stannade en bil och ut klev en dam, äldre än jag, jag gissar sextio plus. 

     - Hallå tjejen! ropade hon och gick emot mig, vi letar efter Vad.


Och då såg jag ändå ut så här:

  som en mupp, med blommig tantklänning, gummistövlar, träningsoverallsjacka och blött hår i stripor och glasögonen fulla med regndroppar. En riktig lanttant, med andra ord.


Ska man se det som en komplimang att bli tilltalad tjej - eller är tjej det vedertagna begreppet för kvinnor mellan 7 och 85 nuförtiden?


Vare därmed hursomhelst.


Byn heter Vad, kan jag berätta för er utsocknes, som de letade efter, alltså.

Av Lena M - 6 augusti 2011 22:02

Eller som en före detta sa för några år sedan, när både han och jag var i 45-årsåldern:


     - Tänk. Jag tycker det känns som nyss man glatt upptäckte att man kunde säga "jag minns för tio år sedan". Nu kan jag plötsligt minnas vad som hände för 30-40 år se'n.


De säger att det "är på barnen man märker att man åldras". Tja, kanske det. Snarare barnbarnen då. Å andra sidan verkar det inte som man behöver ha barn - man åldras ändå.

Av Lena M - 4 augusti 2011 00:15

Tiden går så fort! Åren bara går. Ingenting hinner man få gjort. Alla drömmar. Alla resor man skulle göra. Alla böcker man ville läsa. Alla släktingar man skulle återuppta kontakten med. Dessa långpromenader, träningspass, cykelturer och yogaövningar man skulle utöva.

     Nyss var man ung, snart är man pensionär. Mitt i medelåldern blir man varse att tiden går.  


     - Jag tänker på det där med svamp.

     - ?

     - Det var ju som nyss man skulle ut och leta efter svamp. Och nu ska man ut igen.


Folk plockar hinkvis med svamp och liter på liter med blåbär och lingon.

     Själv hinner jag ingenting.

     Det är ju så skönt på altanen.


Av Lena M - 16 juli 2011 22:47

Man är singel. Man är kvinna. Man är medelålders. Man är tjock. Och man är trött.

Inte orkar man gå på krogen och ragga upp en karl. Inte är det någon som raggar upp en. Ingen prins ringer på dörren och sveper iväg en till de dimhöljda bergens njutningfulla toppar. Torr, trött, med utgånget bäst-före-datum skulle man sitta på sin kammare och vara hänvisad till drömmar om förgången tid.


Om det inte vore för ICA:


 

Av Lena M - 9 juli 2011 22:36

Många är de gånger jag bynglat in min cykel i bilens bagageutrymme. Bilen sväljer det mesta, men den är en halvkombi och därför är själva öppningen den svaga länken. Eller snarare den smala passagen. Ett cykelstyre är ostyrigt och två snurrande hjul, två pedaler och femton tunga kilon, dammig ram och oljig kedja - ja, sammantaget är det inte helt enkelt att få in cykeln i bilen. Jag svär lika mycket varenda gång.
     Mumlar saker som "tänk att en stackars ensamstående medelålders svag kvinna inte någonsin kan få lite hjälp" och försöker peppa mig själv med tankar som "bra karl reder sig själv" och "kvinnor kan". Och så torkar jag svetten ur pannan, tar ett djupt andetag och kryper in via sidodörren och försöker få in cykelstyret utan att pedalen skrapar lacken.


Men så, den här gången, dyker plötsligt en snygg karl, i min egen ålder upp. (Jag har nämligen just precis lärt mig hur män i min egen ålder ser ut. Äntligen förstått vilka män det är jag ska spana in. De senaste tio åren har annars snyggingar jag skådat i form av "män i min egen ålder" varit snubbar på ganska exakt 33 år. Men nu har jag lärt mig se).
     Och han frågar:

Nej, det gör han inte. För just när denne man, i jeans och tröja och vackert grått hår och högst modern mustasch (tänk Juholt, tänk Magnum. Fast grå) kommer fram till mig så ramlar cykelhelvetet ner i bagageluckan med en behändig liten duns.
Så istället säger han:

     - Och jag som just hade tänkt fråga om du behövde hjälp.

Och lät han inte en aning besviken?

     - Men det där har du visst gjort förut?

För någonting mer måste han ju säga, nu när han inte fick visa sin manliga vänlighet.

     - Ja, det har jag gjort massor av gånger, säger jag. Och inser att jag som vanligt är avsnoppande, självsäker och ett besserwissrande fruntimmer som kan allt själv och minsann inte behöver en man i sitt liv (herregud, helt hjälplös, trött på ensamheten och desperat av längtan). Så jag försöker snabbt kompensera:
     - Och jag svär lika mycket varje gång!


Han släntrar iväg, och visst är hans gång tyngd av ogjord vänlighet och hans hjärta lätt krossat av besvikelse och en släng av förlägenhet. Han går tillbaka till sin bil och jag går mot porten för att hämta mina väskor. Jag ler mot honom i hopp om att han ska förstå hur glad jag blev, men är osäker på om det framgår.
     Jag tittar på honom med solglasögonen uppskjutna i håret och jag ser att han är en man i min ålder och att jag tycker han ser bra ut. Och jag tänker:

     - Fråga mig snart igen!

Presentation

Omröstning

Den här bloggen har flyttat till betraktelser.lenamjohansson.se
 Det vet jag väl
 Det bryr jag mig inte ett smack om
 Tänker fortsätta kolla den där
 Tack för upplysningen!
 Äh, jag hamnade bara här av en slump

Gästbok

Sök i bloggen

Fråga mig

14 besvarade frågor

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

RSS


Skapa flashcards