Direktlänk till inlägg 16 augusti 2009
9,58.
Det var så mycket jag skulle säga om Usain Bolt. Om hans underbara sätt att dansa avslappnat i mål på tider som de flesta sprinters bara har kunnat drömma om. Hans härliga leende mot Bailey i kvarten. Mina minnen från 1988 och hur jag för första gången sedan dess längtade så mycket till hundrametersfinalen. Dra paralleller till 9,79-euforin jag kände. Och trots att tiden ströks och Johnson var dopad så kan ingen ta ifrån mig den känsla, då, exakt när det hände. Det var så ofattbart snabbt. Och nu skulle vi få se den som redan gjort en tiondel snabbare tid avstannande.
Allt det här och mer därtill skulle jag ha skrivit om.
Men med tårar i ögonen, andfådd med hög puls och ett stort leende i hela ansiktet kan jag bara skriva en sak.
9,58.
9,58.
Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...
Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...
Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...
I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare. Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...