När det gäller glass har jag blivit en finsmakare. Eller, kräsmagad, borde jag snarare säga. Ingen GB-glass för min del. Dessutom äter jag inte glass så ofta nuförtiden. När jag väl gör det vill jag ha glass som jag tycker är riktigt god. Mövenpicks maple walnut, Hägendazs macademianöt. Från Ben & Jerry finns det bara en enda smak jag tycker om. Ben & Jerry är svår att få tag på. Och i de affärer där man ändå hittar den finns sällan just den där, med körsbärssmak, som jag vill ha.

Häromdagen var det en glassugsdag och jag åkte och handlade på ICA. En sådan där stor ICA där man behöver karta och kompass för att hitta bröd, frukt och fil. De hade två frysar fyllda med glass. Frysarna var lika långa som ett svenskt rekord i tresteg och så breda att man var tvungen att gå längs dem på båda sidor för att se hela sortimentet. Jag gick och gick, spanandes efter någon favoritsort. Det var mest storpack av tråkglass. Inget för mig. Slutligen fanns på gaveln av de långa frysarna en mindre frys med höga skjutdörrar. I den stod Ben & Jerry men inte den som heter "cherry".  Längst ner stod en ny sort jag aldrig sett förut. Den var förpackad i små söta burkar och fanns i olika smaker. Eftersom plastburkarna var så små så köpte jag två olika smaker. 

Väl hemma åt jag upp hela den ena som hade nöt- och kolasmak. Halva den andra gick ner också lite senare på kvällen. Den hade en uppfriskande polkasmak.

     När jag senare diskade ur glassburkarna för att spara dem att till exempel frysa in blåbär i, om det blir några blåbär nästa år, tittade jag hur mycket de innehöll, dessa små behändiga plastburkar. De rymde 500 ml. En halv liter glass. Och jag insåg i samma ögonblick att det var den storlek alla glasspaket hade under hela min uppväxt. Ett halvliters glasspaket delade man på tre eller fyra personer. Var det riktigt frosseri delade man ett paket med en kompis. Nu uppfattade jag de här burkarna så uppseendeväckande små att jag beskrev dem som ”söta”.

I veckan var jag och en väninna och fikade. Vi gick in på ett prisbelönt konditori och beställde varsin sötsak och svart kaffe därtill.

     ”Vill ni ha en liten, medel eller stor kaffe”, frågade flickan bakom disken. Vi bad att få se hur stor en liten var. Då visade hon oss en helt vanligt mugg, en sådan som rymmer två koppar kaffe. Den medelstora koppen var en gigantisk mugg. Den stora var stor nog att rymma lika mycket kaffe som en ordinär pumptermos. Vi valde ”en liten kaffe”.

De senaste 15-20 åren har våra perspektiv över vad som är stort och mycket jämfört med lagom och normalt kraftigt förändrats. Där vi rullade det vi då kallade ”negerbollar” skulle en chokladboll av idag räcka till minst fem-sex stycken. En muffins på nutidens kafé innehåller lika mycket energi som en dagens lunch. Ett recept för 30-40 bullar från mammas kokbok räcker idag till tolv bullar. En normalstor havrekaka säljs som ”mini”.

Och så undrar man varför fetma är ett ökande fenomen i samhället.

 

Monica

4 november 2008 12:33

Du har så rätt igen!

 

Clark Kent

7 november 2008 20:28

Hägendazs kaffe-smak is to die for.
Synd som attan att man aldrig ser den i Sverige. Man får hålla sig till utlandsresorna. :(

http://patrik.familyengstrom.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...