Min granne håller på att bygga garage. Han har just gjutit bottenplattan. Den är grusad och där står hans två bilar. En cheva och en firmabil, en skåpbil. Invid köksingången till boningshuset står hustruns bil, en liten japan.

När grannen flyttade in i huset var han ännu ungkarl utan fast sällskap och huset var en tvåvåningskåk byggd 1926. Putsad fasad och kök och kammare på nedervåningen, två små sovrum på vinden. Till vinden ledde en smal trätrappa och under den fanns ett förråd. Boyta var kanske 50 kvadratmeter.

I det huset hade min morfars bror bott och han och hans fru uppfostrade sina tre barn där på 30-talet. På 60- och 70-talet var det de vuxna barnens barn och deras kusiners barn som sprang in och ut i stugan. Ett av de vuxna barnen bodde om somrarna med sin fru i hönshuset, som var omgjort till ett rum och pentry. Min morfar hade gått bort men hans storebror satt i sin skomakarhörna i det bakre av garaget och lagade barnbarnens skor.

     På tomten växte flera äppelträd och frun i huset skötte omsorgsfullt sina blomrabatter som kantade grusgången till entrén. I garaget stod den välvårdade ljusblåa Volvon, en PV som inte gått många mil.          

     Samma garage som den nya grannen varken fick in chevan eller firmabilen i, båda var större än garaget som i trettio år rymt en PV.

När den nya grannen bott där i par år träffade han en tjej och började bygga till ett större hus. Om dessa båda händelser har med varann att göra eller ej, vet jag dock inte. Men han var glad att han hittat en kvinna som ville dela hans liv och bo ute på bondvischan.  

Det nya huset blev rött i stående träpanel och med två hela våningsplan. På övre botten ligger sovrummet åt söder, ovanför altanen, och är lika stort som min förra lägenhet.

Grannen tog ett lån på 2 miljoner. Huset fick 180 kvadratmeter bostadsyta. Garaget revs. Alla äppelträd fälldes. Blomrabatterna grävdes upp. Katten sitter på furstukvisten. Hönshuset står kvar vid stenmuren som utgör vyn jag ser ifrån mitt köksfönster.

Nu har grannen bildat en trepersonsfamilj i sitt stora fina hus. Två barn till så är familjen lika stor som den som först bodde där. Fast med fyra gånger så mycket golvyta att dammsuga. Men fruar är väl spänstigare nuförtiden. Eller om det kanske är lättare att städa ett hus på 180 kvadrat när maken gör det, än ett på 50 kvadrat som trebarnsmor. Vad vet jag? Jag är en barnlös kvinna som bor på 60 kvadrat och tycker det nog så mycket att städa. Skulle jag bo i ett hus där man fick byta eluttag för att dammsugarsladden inte räckte runt hela bostaden skulle jag fan inte orka dammsuga alls.

Men det orkar visst folk nuförtiden. Och råd har de också. Och platteve. Och surround och trådlöst och bärbart och uppkopplat.

Däremot har de inte kaffebryggare. Nu ska det istället vara något rostfritt monstruöst som man kan få små löjliga koppar med, ja inte vet jag, någon typ av kaffe i. Men det finns billiga bönmalningsmaskiner har jag fått höra. Om man inte har så höga krav på att brygga olika sorters espresso kan man få en för knappt 4 000 kronor. Vad det rostfria monstret som tar upp hela köksbänken av piffig betong kostar är jag dock lycligt omvetande om. Men det här var en utvikning.

Min betraktelse är denna: hur har folk tid, råd, lust och ork? När man klarar sig och allt blir så mycket billigare och lättare med så mycket mindre?

Grannens garageplatta är 80 kvadratmeter.

Min hus är en trerumskåk på drygt 60.

 

P

8 december 2009 18:50

Hantverkare. Dom har råd. (Detta förutsätter att firmabilen hör till en hantverkarfirma, annars faller denna kommentar ohjälpligt platt till marken)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina betraktelser har flyttat och meddelar härmed adressändring enligt bloggbokföringslagen. Alla tidigare inlägg fram till och med juli 2012 finns kvar på http://lm.bloggplatsen.se men från och med nu görs alla nya inlägg på http://betraktelser.lena...

Juli 2011: 1. Jag tecknar ett mobilabonnemang hos Telia.2. Det ingår 6 mån Spotify och 12 mån Navigator3. Jag frågar försäljaren: kommer dessa båda att upphöra av sig självt om ett resp ett halvår eller måste jag säga upp dem?4. Försäljare svarar: ...

Startade med fika i Älmsta. Himmelskt god ostsmörgås respektive en nötkaka att mörda för och kaffe.   Fortsatte norrut. Kort stopp vid världens ände.   Nästa hållplats Järnboden. Vacker miljö.    Rolig naturstig med konstverk. Riktni...

Mmm. Att en 21-årig kvinna med långt, blont hårsvall ala filmstjärneideal, slät över hela kroppen, med stora bröst och svankandes för att framhäva rumpan, målade naglar, i tilltalande halvprofil, hårt sminkad och med förföriskt leende poserar i offen...

I min egenskap av irriterad konsument har jag börjat tappa greppet. Eller synen, snarare.   Igår hittade jag minsann äntligen en kjol i en modell som jag letat efter länge och en kvalitet som sällan ses och i rätt storlek. Bara så där utan förvar...